If you never imagine, nothing ever happens at all

Idag fick Nanna och jag för oss att vi skulle på en joggingtur så jag hoppade i farsan tillfälliga bil och brummade till Ölis. Det bör nämnas att jag har kört automat sen jag tog körkort så dehär med manuellt växlad skrotbil var ju en liten utmaning i sig själv! Men när jag väl hittade backen (haha) så gick det som smort och jag satt och fnissade mest hela vägen. Kanske jag borde skaffa mig en manuell skrotbil på heltid?
Det blev en cirkus 8 km länk runt brännback- och vesterbackvägen och förstås hade vi med våra pojkar som fick agera draghjälp.
 
Fint frostiga blev de ju också.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0